Läsning och läxor

Läsning och läxor2021-04-16T09:59:22+02:00

Läs gärna högt för ditt barn. Förutom att du får en mysig stund med ditt barn när ni läser tillsammans är högläsning det viktigaste du kan göra för att stötta ditt barns språkutveckling. Forskningen om högläsning för barn säger att:

  • Ditt barns språkutveckling gynnas. Barnet lär sig ord och grammatik snabbare.
  • Barnet får kunskaper om världen och hur olika saker fungerar.
  • Barnet får möjlighet att identifiera sig med olika karaktärer och uppleva känslor ur boken.
  • Att läsa tillsammans ger en nära känslomässig kontakt mellan dig och barnet. Ni kommer varandra närmare.
  • Barnet blir mer intresserat av att lära sig läsa och får lättare att lära sig det.

Läs mer om högläsning för barn på Barnensbibliotek.se och på Götabiblioteken.se (där du även kan låna böcker).

Biblioteken i Göteborg har gjort en film om barn och läsning (1,45 minuter). Det räcker med 10 minuter om dagen! Se filmen här:

Är det mycket tjat om läxorna hemma?

En del barn tycker det är jätteroligt att göra läxor, andra barn är helt ointresserade och vill göra allt annat än just detta. Många föräldrar upplever att de måste tjata på sina barn att göra läxan vilket kan leda till konflikter och en tråkig stämning hemma varje gång. Ofta hotar föräldern med långtgående konsekvenser för att komma framåt vilket kan hjälpa på kort sikt men barnet blir inte motiverad att läsa läxor på lång sikt. Läxläsningen blir något olustbetonat och negativt, för både barn och förälder. Man hamnar i en ond cirkel.

Så hur gör man som förälder om man vill hjälpa sitt barn med läxorna?

Receptet för en fungerande läxläsning hemma är: struktur och uppmuntran. Vilket kanske låter lättare sagt än gjort. Men eftersom både barnet och du som förälder önskar att läxläsningen ska fungera och vara ett trevligt inslag i vardagen fungerar det ofta om ni tillsammans kommer fram till hur ni ska skapa en struktur. Fem viktiga punkter för att hitta en struktur i läxläsningen:

  • Rutiner – bestäm i förväg en tid så läxan ska göras varje dag (med mellanmål i magen och inte på samma tid som bästa TV-programmet eller liknande)
  • Plats – hitta en bra plats hemma där barnet kan få lugn och ro
  • Planering – se över i god tid hur veckoplaneringen ser ut så ni har lite framförhållning. Prata med läraren om du är osäker. Barnet bör vara med i er läxplanering så hen också vet vad som komma skall. Dela upp uppgifterna jämnt över dagarna.
  • Mindre delar – dela upp hemuppgifterna i mindre delar/mål så det inte ser så mycket och omöjligt ut. Det blir lätt att barnet tappar koncentrationen annars.
  • Uppmuntran – beröm barnet när en del av läxan är gjord. Nämn inte något negativt samtidigt. Var generös med positiva ord. Och var konkret med vad som var bra.

Läs mer om läxläsning på sidan Alla barn i centrum

Hur kan jag begränsa skärmtiden på ett bra sätt?2021-04-22T17:12:45+02:00

Sätt upp reglerna tillsammans med ditt barn. Skriv gärna ner reglerna och gå igenom dom då och då om så behövs. Handfasta tips för skärmtid:

  • Sätt en klocka för att hålla reda på tiden
  • Säg till en stund innan det är dags att stänga av för att förbereda barnet
  • Varför inte införa en skärmtid dag för hela familjen?
  • Prata gärna med kompisarnas föräldrar, och enas eventuellt om regler som gäller för hela kompisgänget

Läs mer regler för skärmtid på 1177.se 

Vad finns det för digitala tjänster som kan hjälpa mina barn med skolarbetet och svenskan?2021-02-03T10:52:27+01:00

Kontakt

Chatta med Föräldrawebben tisdagar kl 18-20 eller maila oss på foraldrawebben@valdemarsvik.se

Har du frågor om ditt föräldraskap eller om du känner oro för ditt barn kan du ringa oss på telefon 0123- 191 00 (växel). Vi som svarar arbetar på kommunens Råd och stöd-enhet. Om du vill kan du vara anonym i dessa samtal.

Visste du att...

41%

av flickor (11 år) har flera psykosomatiska besvär, jämfört med 1985 då motsvarande andel var 30 procent.

30

av pojkar (11 år) har flera psykosomatiska besvär, jämfört med 1985 då motsvarande andel var 19 procent.

Det har skett en ökning av psykosomatiska besvär bland 11-åringar. Andelen är nu den högsta sedan undersökningen Skolbarns hälsovanor startade i mitten av 1980-talet.

Go to Top